Kultur/Nöje Både ny bok och ny skiva har hon börjat skriva på sen hon kom till Göteborg för några veckor sedan. Så mycket njuter hon av att vara i Göteborg.
– Det finns frisk luft här i Göteborg på något sätt. Det är småstads-gemytligt och folk är så goa och glada, säger hon.

I ett redan livligt myller på Prinsgatan kommer en virvelvind klädd i plastkappa med brett skärp, blont smårufsigt hår och knallröda läppar inspringandes på Bar Italia.
– Hej. Förlåt mig. Hej. Ciao. Ursäkta att jag är sen. Hej Tommie. Oj, hej förlåt.
Det är svårt att inte lägga märke till Regina Lund. Hon pratar med alla, skrattar högt, gestikulerar vilt, kindpussas och hejar glatt på de som tittar på henne. Hon tar plats, men ändå inte på ett påträngande vis.
Hon berättar öppet om sina erfarenheter i livet, berättar gärna om hennes skivor, böcker och filmer och det som hände bakom kulisserna. Men Regina har ju också varit med ett tag. Hennes första filmupplevelse var med hennes pappa, Christian Lund, som regissör i Badjävlar 1971 då hon var fyra år.
– Jag var så liten då men jag minns hur intensiv min pappa var när han regisserade, han ville alltid in i alltings essens och att allt skulle vara äkta, sant och på riktigt. Han var också totalt orädd och ohämmad. Under Badjävlars nakenscener ville han att alla i filmteamet och alla backstage skulle vara nakna eftersom skådespelarna skulle vara det. Då behövde ingen vara generad! berättar hon och skrattar. Alla ljud-, ljus-, kamera-, rekvisita- och sminkfolk, samt han själv, var spritt språngande nakna under scenen. Jag tyckte det var genant, men jag var bara fyra år då och hann vänja mig vid pappas upptåg. Ingen slår honom i intensitet.

Tillgång till kunskap
Nu sitter hon någonstans i de centrala delarna av Göteborg och skriver på sin nya bok, hon avslöjar också att hon redan hunnit skriva på en ny skiva sen hon landade här för några veckor sedan. Regina Lund har valt att för ett halvår flytta till sin storebror i Göteborg, lite för att komma bort och för att denna stad betyder glädje för henne.
– Göteborg har alltid betytt väldigt mycket för mig, det har alltid varit julafton att komma hit för det innebar att jag skulle få träffa mamma och storebror, säger hon.
Hon växte upp med farföräldrarna i Gävle på 70-talet. Hon dansade, sjöng och spelade musikal på Gävle Musikteater och var en duktig gymnast.
– Jag tog faktiskt en guldmedalj 1977, säger hon och ler stort.
Regina Lund berättar att hon under uppväxten hade fri tillgång till litteratur och kunskap, farmor var bibliotekarie och farfar var advokat.
– Mamma spelade politisk teater och pappa regisserade den, så jag fick tidigt se saker och ting ur de fattigas perspektiv och rörde mig i olika samhällsklasser och politiska synpunkter. Det har väckt en egen nyfikenhet i mig också.

Älskar Göteborg
För ett tag sedan följde Regina med Greenpeace båt Rainbow Warrier III ut på äventyr. Det finns en film på Youtube som visar en del av upplevelsen.
– Jag har alltid tyckt om att jobba för Greenpeace, redan när jag var liten ville jag rädda världen. Jag har alltid varit intresserad av andra planeter och fred på jorden. Jag jobbar också för Djurens rätt, Amnesty och är med i kampanjen Vägra Päls.
I Göteborg gillar hon hamnområdet, Slottsskogen, spårvagnen och närheten till havet.
– Min brorsa har en båt i Saltholmen, jag tycker om att åka ut med den och bara njuta. Det är så vackert.
Hon berättar att hon alltid varit glad när hon varit i Göteborg, det finns liksom inga negativa minnen härifrån.
– När jag kom in på scenskolan, det var det bästa! Jag gillar att åka spårvagn, det är mysigt. Och så tycker jag om Majorna, mamma hade lägenhet där när jag var liten. Det finns frisk luft här i Göteborg på något sätt, det är småstadsgemytligt och folk är så goa och glada.

Håller flickan i handen
Att vi möts på Bar Italia är ingen tillfällighet. Regina Lund gillar hektiska miljöer med mycket prat och folk som gestikulerar.
– Jag älskar Italien! När jag hittade det här stället var det som att jag hittat hem, hektiskt och livligt.
Hon berättar att hon alltid haft väldigt komplicerade familjeförhållanden, en komplicerad pappa som var speciell och klärvoajant.
– Han var inte lätt att leva med många gånger, mamma och pappa skiljde sig när jag var två år och jag växte upp med mina farföräldrar eftersom pappa var för ung och upptagen för att ta hand om mig. Men jag vill på sätt och vis lämna det bakom mig men ändå ha det med mig, säger hon och tar en paus. Läs dikten Ett steg närmare från Laserstrålar, den förklarar mycket. Living in Airports pekar framåt, det är min bästa och gladaste skiva hittills. Den innehåller många kärleksförklaringar, fredsönskningar och hyllningar. Jag är här och nu, med glädje och optimism. Det blir faktiskt roligare med åren. Jag kommer alltid att bära med mig att jag blev övergiven, den 2,5-åringen håller jag hårt i handen, men jag går vidare med henne istället för att lämna henne bakom mig.
Vad tycker du är viktigast i livet?
– Livet självt, min son, kärleken, vänskapen, naturen, musiken, dansen, filmen, teatern och konsten. I den ordningen.




Vi bad Regina Lund ringa in de viktigaste och
bästa stunderna i karriären - so far!
Här är resultatet >>







Bildspel >>