Centrum Missnöjet pyr bland grundskoleföräldrarna i stadsdelen. Förslaget på ny skolorganisation upprör och kritiken är särskilt hård mot nytillträdde skolchefen Anders Andersson.
– Jag vill att han ska tänka på barnen, säger föräldern Ann Nolin.

Protesterna är många och argumenten likaså. Många tycker att förslaget saknar ett barnperspektiv och undrar varför fungerande verksamheter ska slås sönder. Flera påpekar att barn behöver kontinuitet och trygghet och att den nya skolorganisationen tvingar vissa barn att byta skola uppemot tre gånger under grundskoletiden.
Ann Nolin har ett barn som går i årskurs 1 på Oscar Fredriksskolan och om två år börjar nästa barn i förskoleklass. Hon är också ordförande i Barnpartiet, aktiv i Barnverket och med i Oscar Fredriksskolans föräldraförening. Föreningen är negativ till att Oscar Fredriksskolan görs om från F–6-skola till F–3-skola.
– Vi är emot att omvandla F–6-skolor till F–3-skolor och att skapa 4–9-skolor. Vi tror inte att det är bra för mellanstadiebarn att komma in för tidigt i en högstadiemiljö, säger hon.

Stor upprördhet
Lite mer än en månad har gått sedan stadsdelsförvaltningen Majorna-Linné bjöd in stadsdelens grundskoleföräldrar för att informera och diskutera det förslag på ny skolorganisation som tagits fram. I korthet kan man säga att förslaget innebär att inga av grundskolorna längre kommer att vara F–9-skolor utan antingen F–3, F–6 eller 4–9.
De två dialogmöten som inplanerats engagerade hundratals föräldrar och något samtal i den form man föreställt sig blev det inte. Upprörda och chockade föräldrar krävde att förslaget görs om.
– Där var jag oförberedd. Jag har aldrig varit med om något liknande. Jag trodde inte att det skulle finnas ett så stort intresse, säger Anders Andersson, skolchef i Majorna-Linné.

Nya dialogmöten
Sedan dess har flertalet protestlistor upprättats, extrainsatta föräldramöten har hållits, föräldraföreningar har skrivit egna remissförslag och en facebook-grupp kallad ”Rädda skolorna i Majorna-Linné” har startats.
Stadsdelsförvaltningen har bjudit in till nya dialogmöten men då begränsat antalet deltagare.
– Det är jättebra att så många engagerar sig, men det blir omöjligt att ha en dialog med 250 personer. Till de två sista mötena kallade vi bara fyra representanter från varje skola. Det var en lagom stor grupp för att kunna ha en diskussion, säger Anders Andersson.
Beslutet väckte dock irritation hos en del föräldrar.

Friskolor kan gynnas
Isabel Medina har ett barn som går i årskurs 5 på Karl Johansskolan. Hon är negativ till att skolan kan förlora sina högstadieklasser och bli en F–6-skola.
– Det finns stora fördelar med F–9-skolor. För eleverna blir åldersskillnaderna avdramatiserade; stora och små känner varandra. Jag tror också att närhet till skolan är viktigt även för äldre barn. Då känner barnens föräldrar varandra och kan ingripa om de ser något.
På Kungsladugårdsskolan går Lena Johanssons son i tredje klass. Trots att skolan enligt förslaget fortsätter att vara den F–6-skola den är i dag är hon orolig för hur omorganisationen ska påverka stadsdelens skolor.
– Min erfarenhet av när högstadiet på Kungsladugårdsskolan lades ner var att många barn gick över till privatskolor. Stänger man högstadier kan man nog vänta sig att många väljer friskola då barnet inte längre får fortsätta med tidigare klasskamrater, säger Lena Johansson.

Kvalitetshöjning
Något flera föräldrar ifrågasätter är hur den nya skolorganisationen kommer att höja skolornas kvalitet vilket beskrivs vara skälet till och syftet med omorganisationen.
Michael Rosengren är med i Hagaskolans föräldraförenings styrelse och bland dem är ilskan stor över att Hagaskolan som i dag är en F–5-skola föreslås bli en F–3-skola. Han poängterar att skolan är känd för sina åldersblandade klasser och fadderverksamhet som anses ha stor pedagogisk betydelse och minska mobbning.
– Just den här skolan har använts som en förebild för andra skolor inom rektorsutbildningen. Samtidigt vill man med andra handen slå sönder det, säger han.
Karin Johansson har ett barn i årskurs 2 på Fjällskolan och ett andra som börjar i förskoleklass till hösten. Hennes yngsta barn kommer under lågstadiet att behöva byta skola två gånger om Fjällskolan förvandlas från en F‑9-skola till en 4‑9-skola.
– I förslaget talas mycket om att den nya organisationen syftar till en kvalitetshöjning, men det förklaras inte på vilket sätt de yngre eleverna får del av detta. Ingenstans berörs barnperspektivet. Det verkar snarare handla om att effektivisera utnyttjandet av lokaler och – vilket kan misstänkas men inte sägs rakt ut – att kapa kostnader.

Joanna Klasén
joanna.klasen@gbg.direktpress.se



Sju frågor till Anders Andersson, skolchef i Majorna-Linné

Vad är skälet till att en ny skolorganisation föreslås?
– Egentligen ska du ställa den frågan till politikerna. De gamla stadsdelsnämnderna tog beslut om detta för ett år sedan då de beställde en utredning av tjänstemännen. Uppdraget vi fått är att skapa en optimerad organisation där vi inte lägger pengar på onödiga saker.
Handlar omorganisationen om att spara pengar?
– Vi ska använda de pengar vi har till rätt saker. Vi vet att vi inte får mer pengar av politikerna utan att vi måste utnyttja de pengar vi har på bästa sätt.
Föräldrarna verkar relativt nöjda med sina skolor och vill behålla dem som de är i dag.
– Det är jättebra om de tycker det, men jag har även hört föräldrar säga att skolorna är nedgångna, att det ges för lite pengar till nya läromedel och så vidare.
Kritiker har sagt att förslaget saknar ett barnperspektiv. Tycker du att ni tagit hänsyn till barnens bästa?
– Vi kan ha missat en del saker, men jag tycker att vi har ett barnperspektiv exempelvis med vår ambition att de små barnen, och med små menar jag barn i F–3, ska ha nära till skolan.
Ett av skälen till omorganisation är att eleverna ska garanteras behöriga lärare och kurator och skolsköterska på skolan. Varför kan inte lärare och elevhälsovårdspersonal röra sig mellan skolorna istället för att eleverna ska byta skolor?
– Till en viss grad kan personalen göra det. Men ta Nordhemsskolan till exempel. Där går 20 elever i varje klass i årskurs 1–6. De får inte ihop det med den nya lagen om lärarbehörighet. Samma sak gäller Sannaskolan och Fjällskolan. Visst, en del lärare kan åka mellan ett par skolor, men jag tror inte att det ger en bra verksamhet. Det är bra för eleverna med lärare som finns på plats i skolan. I längden så tror jag att vi kan förlora lärare om de måste jobba så.
Är det här med nya lagkrav om lärarbehörighet något som bara drabbar Majorna-Linné?
– Nej, men jag tror att vi som stadsdel är tidigt ute då vi redan nu ser över skolorganisationen. Fler stadsdelar kommer att behöva ta i det här och göra anpassningar.
I vilken omfattning kommer ni att anpassa förslaget utifrån föräldrars, elevers och skolors synpunkter på det?
– Självklart tar jag till mig av det föräldrarna säger. Jag vet att deras synpunkter kommer att påverka förslaget, men inte hur mycket. Det nya förslaget kommer inte att vara detsamma som det första.
Vad händer nu?
– I maj hålls fler dialogmöten av den mindre sorten. Jag är exempelvis inbjuden till möten på vissa skolor. I mitten av juni ska vi ha ett tjänsteutlåtande färdigt till
politikerna.

Joanna Klasén
joanna.klasen@gbg.direktpress.se



Hallå där...

… Nicklas Sjöström (S), ordförande i Majorna-Linnés stadsdelsnämnd.

I maj förra året gav de före detta stadsdelsnämnderna Majorna och Linnéstaden sina förvaltningar i uppdrag att gemensamt se över skolorganisationen i den nya stadsdelen Majorna-Linné. Varför?
– Det var av flera olika skäl. Dels så skulle den nya stadsdelen bli dubbelt så stor. Per automatik behöver man då se över sådant som skolorganisationen. Dels så var och är tendensen, i både Majorna och Linnéstaden, att de yngre eleverna blir allt fler och de äldre allt färre och det pågick i de två förvaltningarna en diskussion om hur denna förändring skulle hanteras. Det var ett arbete som behövde fortsätta samtidigt som vi ville se hur vi kan göra skolorna bättre.
Vad är dåligt med de skolor vi har i dag?
– Jag kan främst tala om Majorna eftersom det var i den nämnden jag satt tidigare. Vi har under flera år fått information om att skolorna står inför en förändring bland annat eftersom vi tappar i elevunderlag. Det största tappet har skett bland eleverna som börjar årskurs sju. Både Majorna och Linnéstaden har därför haft som ambition att locka fler elever till de kommunala skolorna. I Majorna har vi gjort en IT-satsning som ett led i att skapa bättre förutsättningar för den kommunala skolan. Ett av problemen med skolorna i de båda stadsdelarna är lokalytan och att den inte används effektivt. Med de gamla skolbyggnader som vi har kan vi aldrig nå ned i samma effektivitetsgrad som nybyggda skolor, men vi måste ändå se över lokalanvändandet. Ju mer yteffektiva vi kan bli desto mer pengar blir över till själva skolverksamheten.
Finns det ekonomiska skäl till varför ni politiker ville göra denna skolöversyn?
– Om vi inte gör något har vi en ineffektiv skola där vi betalar mer till den fasta strukturen än till innehåll. Även om skolan klarar budget så vill vi ha den bästa pedagogiken. Vi har en lös siffra på att om vi optimerar lokalerna så kan det innebära att vi kan tillföra 10–15 miljoner kronor till själva utbildningen.