Nyheter – Vi gillar folkhögskolan, sa statsekreterare Anders Nilsson.
– Och vi skyller inte ifrån oss, sa kommunstyrelsens Ann Lundgren (S).
Men rädda folkhögskolan i Biskopsgården vill de inte.

Eleverna på folkhögskola i Biskopsgården fick nog inte de svar de ville ha när de bjöd in politikerna till ett stormöte.
– Vi hoppas så klart på ett positivt besked att de skjuter till med pengar och räddar kvar folkhögskolan, sa eleven Daniel Lashehe
I vintras ockuperade eleverna skolan i protest mot nedskärningarna och nedläggningshotet. Men det hjälpte inte.
– Vi vill ha svar på vad kommunen är beredd att göra för att rädda skolan, sa Murat Solmaz från skolans elevkommitté om varför man bjudit in politiker till skolan.
Nedläggning hotar fortfarande, för trots lovorden och uttalat intresse så vill kommunen inte köpa platser som man tidigare gjort, vilket enligt skolan är en förutsättning för att bevara Göteborgs folkhögskolas filial i Biskopsgården
– Vi köper utbildningsplatser till individer, inte skolformer, och måste se vad vi får för göteborgarnas skattepengar, förklarade Henrik Johansson (S), ordförande i vuxenutbildningsnämnden beslutet att inte längre köpa utbildningsplatser på folkhögskolan.
Tidigare köpte man utbildningsplatser för cirka 9 miljoner kronor på filialerna i Biskopsgården och Bergsjön.
Pengar som folkhögskolan nu måste söka från annat håll. 

Skyller inte ifrån sig
Trots övertygande berättelser från nuvarande och före detta elever om skolan betydelse för integration och framför allt kvinnors lust och möjlighet att studera, kom inget löfte om räddning.
– Det ligger inte på oss utan på folkhögskolan, regionen och staten, sa Ann Lundgren.
Politikerna upprepade att de inte skyller på andra, men någons måste ansvaret vara. Västra Götalandsregionen är huvudmän för folkhögskolan, folkbildningsrådet fördelar de statliga pengarna och kommunen har garanterat medel då de tidigare köpt utbildningsplatser. Men alltså inte nu längre.
– Vi kommer fortsätta sätta press på politikerna att ta sitt ansvar och kalla till möten. Detta kan bli en valfråga. Folk ser att social-
demokraterna sviker Biskopsgården, säger Murat Solmaz.
Orsaken till att kommunen inte längre köper platser är bland annat att ABF och Studieförbundet erbjöd ”mer utbildning för pengarna”.
Vad kan skolan bli bättre på?
– Att skriva ansökningar, svarade Henrik Johansson.
Så folkhögskolan i Biskopsgården hotas för att man inte kan uttrycka sig tillräckligt väl?
– Ja, man måste bli bättre på att beskriva sin verksamhet, sa Henrik Johansson.
Stadsdelsnämnden i Biskopsgården har skjutit till extra pengar för att rädda kvar en del kurser på hemmaplan.
Gladys Yanelli (S), ordförande i Göteborgs folkhögskolas styrelse, medger att förhandlingar med Göteborgs stad pågår men vad och hur många platser kan hon inte avslöja innan allt är klart.
– Vi har en bra dialog med Göteborgs stad, säger hon.
20 platser är säkrade på allmänna linjen.
– Det är mer än tidigare, vi har aldrig haft säkrade platser förr, enbart på uppdrag, säger hon.
Men varför vann ni inte upphandlingen om vuxenutbildningsplatser för Göteborgs stad?
– På grund av kvalitet och kostnad, fast vi vet att vi bra kvalitet. Det är i ansökan det brister, att vi inte kunnat få föra fram det. Det är tjänstemännen på filialen som skriver ansökan och vi får väl se vad som kan förbättras, säger hon.
Att antalet platser blivit färre vill hon inte riktigt erkänna utan menar att man måste skilja på uppdrag och egna platser.
– De som påbörjat sin utbildning får så klart gå kvar, lovar hon.
Som mest hade man cirka 80 platser på folkhögskolan i Biskopsgården. Så många blir det knappast men nya utbildningar kan komma igång under hösten. Då måste man skaffa nya lokaler då de nuvarande i gamla Treröseskolan inte anses lämpliga.
De som vill studera i Biskopsgården får alltså vänta och se.

Tyck till! Väljer man skola efter vart man bor? Vad betyder det för integrationen?