Krönika Vem är det som styr i din stadsdel? Är det de som på fritiden fattar besluten eller de som har som jobb att ta fram beslutsunderlaget?

Kunskap är makt. Våra stadsdelspolitikers dilemma är att de måste lita på sina tjänstemän. Och det gör de utan tvekan också. Betyder det att politikerna är helt i händerna på tjänstmännen?
Nej, inte om de ifrågasätter, lägger sig i och vill veta mer.
Med rådande demokratiska system med fritidspolitiker är det självklart att tjänstemän har mer tid och bättre kunskap om frågorna som politikerna ska ta beslut om. För att citera ett vanligt svar från våra stadsdelspolitiker:
”Vi fattar beslut och litar på att de kan sina saker”.
Att detta kan ses som ett stort demokratiskt problem borde vem som helst inse. Svaga politiker som inte vågar uttrycka sig eller opponera sig mot förslag blir ju bara lakejer. Men kan vi begära av fritidspolitiker att de ska vara lika insatta som tjänstemännen? Detta är många politikers försvar, samtidigt som de accepterar spelreglerna.
”Att det inte finns risker i maktfördelningen mellan fritidspolitiker och tjänstemän med heltidsjobb i verksamheten är naivt att tro”, säger en politiker.
Men har tjänstemän för stort inflytande och makt?
”Det vore ohållbart för mig att svara nej på den frågan då all forskning visar att det är så”, lyder ett svar.
Många svarar ändå ”nej” på den direkta frågan, men menar samtidigt att det finns problem och en snedvriden maktfördelning.

I min bok är svaga politiker som inte vare sig vågar säga emot eller ifrågasätta det största problemet för demokratin. De folkvalda måste våga vara obekväma, ständigt ifrågasättande och på jakt efter mer information.
Men det är långt ifrån en självklarhet. Något jag märkt under arbetet med att samla ihop svaren från våra stadsdelspolitiker. Huvudfrågan var: Tycker du som politiker att tjänstemännen i din stadsdel har för stor makt och inflytande?
Att få svaret från en hel grupp nämndpolitiker som bestämt att ”frågorna inte är relevanta”, och i princip satt munkavle på en del, får mig att baxna. Att fråga lokala politiker om de anser att tjänstemännen har för stor makt och inflytande är i allra högsta grad relevant.

Att vi med den här undersökningen trampat på en del ömma tår är klart. Och under anonymitetens mantel kommer sanningen fram: ”Det finns en osund kultur bland tjänstemännen där politikerna ofta ses som ett nödvändigt ont”, svarar en politiker.
En annan svarar lite skämtsamt på vår förfrågan: ”Jag ska försöka svara utan att stöta mig med tjänstemännen”.
Ett sådant uttalande tyder på en icke-tillåtande organisation där det inte är särskilt högt i tak. Man kan undra varför vi över huvud taget har SDN-politiker om de inte känner att de får eller vågar hävda sig?
”Stadsdelsnämnderna är bra för närdemokratin till skillnad från kommunfullmäktige. Vi politiker bor granne med de som bor här”, svarar en politiker.
Visst, det är ett viktigt argument, men man kan ”bo granne” med tjänstemännen också.
Det absolut vanligaste svaret som ges, oavsett politisk hemvist, är: ”Vi ger tjänstemännen den makt de har”.
Att inte alla ser faran i detta ur ett demokratiskt perspektiv är tragiskt och det är detta vi vill sätta fingret på:
Vågar inte politikerna stå upp för sina åsikter?
Vem är det egentligen som svarar inför vem?
Vem styr din stadsdel?