På torget: Drommen om något bättre, del 3 Förortens invånare framstår i medierna antingen som våldsamma stenkastare eller apatiska slackers. I själva verket finns det ett rikt föreningsliv under ytan som jobbar på med läxläsning, språkutbildning för kvinnor och andra viktiga vardagsfrågor.

Sociologen Lisa Kings har studerat föreningslivet i Tensta och Rinkeby och kommit fram till att de vanliga mediaschablonerna inte stämmer.

- Det finns en ganska rik flora av föreningar som jobbar med läxläsning, språkundervisning och fritidsverksamhet för ungdomar. Föreningarna fungerar som en slags lokala vardagsgemenskaper där man stöttar varandra och utbyter tips om studier eller arbete, säger Lisa Kings.

Det här föreningslivet är till stor del organiserat efter etniska skiljelinjer, bland annat som en följd av hur kommunens föreningsbidrag är uppbyggt. Föreningar som knyter samman medborgare i stadsdelen tvärs över etniska gränser är mer sällsynta.

- Det finns nog en potential för att mötas. Men för att det ska kunna utvecklas behöver politikerna börja med se vad som faktiskt finns och inte utgå från att folk i de här stadsdelarna är passiva, säger Lisa Kings.

Hon tror också att många i föreningslivet är trötta på alla kommunala ”satsningar” och ”rådslag” som ska öka deltagandet.

- Grunden, från politikernas håll, måste vara att man håller vad man lovar. Om man ska ta människors tid och engagemang så måste man också kunna leva upp till de förväntningar som skapas, säger Lisa Kings.