På torget: Bestämma själv?  Bestämmer dina föräldrar hur du ska klä dig? Får du inte sminka dig eller fika ute med kompisar utan att någon bevakar dig? I Botkyrka kommun har ett nytt projekt mot hedersförtryck inletts där ett av målen är att få en dialog med föräldrar. Men det är ett laddat ämne och det gör det svårt att nå fram.

Södra Sidan

Zeyna från Norra Botkyrka har varit aktiv i Fryshusets projekt Sharaf Hjältinnor i ungefär ett år. Hon har själv, liksom flera andra av tjejerna i hennes grupp, egna erfarenheter av hedersförtryck – att alltid tvingas sätta familjens intressen framför sina egna.

Även om Zeyna idag lever ett liv där hon bestämmer över sig själv och sina val, finns det kollektiva synsättet kvar som ett spöke.

- Den diskussionen inombords tar aldrig slut. Det är så inpräntat att bara tänka på familjens bästa. Jag minns att pappa sa ”jag förstår inte er, när jag var liten tänkte jag inte på mig själv, jag tänkte bara på familjen”.

Sharaf hjältinnor åker bland annat ut till olika skolor och föreläser om vad hedersförtryck innebär.

- Många tror att det bara handlar om mord och att man inte får ha en viss pojkvän, säger Zeyna.

Men förtrycket handlar om mycket mer än så och börjar i det lilla, det förklarar Nadin som är projektledare för Sharaf Hjältinnor i Stockholm och som var med i den allra första gruppen 2008.

- Du får kanske inte välja din egen klädstil, sminka dig eller fika med kompisar. Du får inte ha din egen fritid utan att någon bevakar dig. Det är då det riktiga förtrycket har börjat, säger Nadin.

Även om hon vet att förtrycket ser väldigt olika ut i olika familjer råder hon de unga som är utsatta att försöka hitta personer de litar på och prata om det.

- Det viktigaste är att inte känna dig ensam, det är jättemånga som befinner sig i samma situation.

Hon menar att skolan är en väldigt viktig arena för unga tjejer.

- Det är där de har sin egen tid och kan utveckla sig och vara sig själva.

Zeyna jobbar som gymnasielärare och hon är starkt kritisk till bristen på kunskap om hedersförtryck inom skolan.

- När jag sa till rektorn att jag arbetar mot hedersförtryck så visste han inte ens vad det betydde, säger hon.

Det borde vara en självklarhet att all personal inom skolan har koll på vad hedersförtryck och våld innebär tycker hon.

- Jag tycker det är väldigt konstigt att det inte finns med i läroplanen att förstå den här typen av problematik.

Nadin håller med och tillägger att det finns rutiner för hur skolpersonalen ska agera exempelvis vid misshandel, men inte när det gäller hedersrelaterat förtryck.

- Mitt tips till personalen i skolan är att när ungdomar kommer och vill ha hjälp, tänk inte infrån fyrkanten utan utifrån vad den eleven behöver just nu.

Nyckelordet är att lyssna förklarar hon.

Och det är en av de saker som skolpersonalen i Botkyrka kommun ska lära sig som en del i ett nytt projekt mot hedersförtryck och våld.

Det är viktigt att personalen i skolan kan se signalerna på om något är fel, menar Sari Römpötti från socialförvaltningen som driver projektet. Som exempel nämner hon om en elev ofta är borta från idrotten eller simmningen.

- Skolan är jätteviktig för det är personalen där som möter barn och unga dagligen, säger Sari Römptti.

Det finns ingen statistik över hur stor hedersproblematiken är i Botkyrka.

- Politikerna beslutade att vi inte behövde göra en större kartläggning eftersom vi är medvetna om att det är ett förekommande problem här.

Syftet med projektet som Botkyrka kommun dragit igång är också att få till en dialog kring hedersproblematik med de vuxna i kommunens föreningar och nå föräldrar som kanske behöver stöd.

- Vi vill nå vuxenvärlden och föräldrarna som egentligen är de enda som kan få till en förändring av de ungas situation, säger Sari Römpötti.

Men det är inte lätt och hon poängterar att det tar tid att få till en bra dialog kring ett så här laddat ämne eftersom det kräver att ett förtroende byggs upp.

- Genom föreningarna hoppas vi få till en dialog även med föräldrarna och prata om det här på ett sätt som inte är laddat eller fördömande.

I december anordnade Botkyrka kommun, som en del i det nya projektet, en konferens om hedersrelaterat förtryck i samarbete med Ungdomsstyrelsen. En av dem som föreläste var Arkan Asaad som skrivit boken Stjärnlösa nätter. Han blev bortgift mot sin vilja när han var 19 år. Till slut lyckades han skilja sig, men det var en lång resa.

Han menar att skolan spelar en mycket stor roll i det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat förtryck och hans råd till lärare och skolpersonal är tydligt.

- Uppmuntra, lyssna, lyssna och lyssna. Ta egna initiativ! Barnen kommer inte komma rusande till er och öppna upp sig så lätt.

Fotnot: Zeyna har valt att vara anonym och heter egentligen något annat.