På torget: Vägen till gymnasiet Det är snart dags att välja gymnasium för tusentals niondeklassare. Yrkesprogrammen har fått färre sökande sedan högskolebehörigheten togs bort. Och Scengymnasiets flytt från Skärholmen visar på trenden: allt mer handlar om var skolan ligger.

Skärholmen.
Varje morgon tar 220 elever runt om i staden tunnelbana, pendeltåg och bussar. Alla med målet Skärholmen och Scengymnasiet. 
Men snart är det slut. Om Scengymnasiet flyttar in till stan nästa år finns bara Fordonsgymnasiet kvar i Skärholmen.
Klockan är 8:30 och Ida Lågvall Sinisalo kliver på tunnelbanan i Liljeholmen mot Norsborg. Direkt träffar hon klasskompisen Victoria Oderman. De går i tvåan på Scengymnasiet med inriktning teater. 
-Man träffar alltid någon från skolan på vägen, säger Ida. Hon bor i Årsta och hela resan tar ungefär 25 till 35 minuter.
Victoria Odermans resa är längre. Hon tar tunnelbanan i Farsta, åker in till stan, byter och vänder utåt igen. 
-45 minuter tar det, minst. Men jag läser tidningen och den räcker tills jag kommer till Bredäng. Jag vet de som bor i Södertälje som har mycket längre resa, säger hon.
När Skärholmens ungdomar åker tunnelbanan in till stan för att gå på gymnasiet lockar skolan här främst elever från andra stadsdelar. 
-Vi har bara enstaka elever härifrån. Jag tror att förortens barn vill in till stan för att man kanske vill slippa utanförskapet. Och jag tror att det estetiska programmet inte är så populärt bland föräldrarna här, säger rektorn Eija Carlsson.
Men eleverna i de kommunala gymnasieskolorna räcker inte till för att fylla lokalerna och Stockholms kommun behöver spara pengar. Därför flyttar skolan antagligen in till S:t Eriks gymnasium vid Fridhemsplan nästa höst.
För Victoria och Ida var Scengymnasiet förstahandsvalet. Att det låg i förorten spelade ingen roll.
-Jag sökte Södra Latin i stan också. Men de gillade verkligen inte mig och jag gillade inte dem. Det kändes som de bara sökte efter en slags elever och jag kände mig inte hemma där, säger Ida. 
Victoria gick Hotell och restaurang-programmet på Södermalm innan, men ville hellre stå på scen. Hon tycker det är bättre att gå i en förortsskola.
-Det var så stressigt att gå i stan. Det var bilar och buller och man kunde inte öppna fönstren, säger hon.
Innan de började på gymnasiet hade de bara varit i gallerian i Skärholmen. Och så mycket mer av stadsdelen har de inte sett nu heller.
-Man är i skolan, på skolgården och i centrum. Jag brukar inte hänga i bostadsområdet, säger Victoria. 
-Fast de som börjar nästa år kommer missa att se Skärholmen. Vi har ändå sett mer än bara gallerian och till stan åker man ju ändå, resonerar Ida.
Hon brukar märka att folk har fördomar när hon säger att hon går i skolan i här.

-Folk är skeptiska för att det är mycket invandrare här. Men i vår skola är det knappt någon med invandrarbakgrund. Det är konstigt att det är så uppdelat. 
För de som varje dag pendlar till Skärholmen är det uppenbart vilka ungdomar som går på Scengymnasiet. De sitter ofta i grupp och sjunger, har färgglatt hår och alternativ klädstil. Ida och Victoria skrattar åt beskrivningen.
-Det var mer i ettan man åkte tillsammans. Då hade man behov av att bli en grupp, säger Ida.
För både henne och Victoria var det viktigt att börja i en ny klass på gymnasiet, där man inte kände någon.
-Jag ville hitta folk med samma intresse, samma fantasi och kreativitet. Jag ville se något nytt och det har jag gjort här. Men jag håller kontakten med mina gamla kompisar, säger Victoria.
-Hade jag börjat med en kompis hade jag kanske bara varit med den, säger Ida. Det är väl en del i att bli vuxen.
Resan är slut och vi har kommit fram till skolgården. I trean får Victoria och Ida åka gröna linjen till Fridhemsplan istället.
-Då får nog skolan högre status och man kommer nog inte möta lika mycket fördomar som nu, säger Ida som är positiv till flytten.