På torget: Vägen till gymnasiet, del 2
Sedan det fria skolvalet infördes möts elever från olika delar av länet i klassrummet – som numera oftast ligger i innerstan. Vad händer med självbilden och umgängeskretsen när eleverna börjar gymnasiet i en helt ny miljö? Leder blandningen till mer integration?
Östra Real är den populäraste skolan bland årets ettor från Skärholmen. Skolans fina rykte, höga intagningspoäng och pampiga miljö är några anledningar till att ambitiösa elever söker sig dit. Men också vetskapen om att inte behöva vara ensam i den nya omgivningen.
Östermalm.
– Vad tycker ni, låt nu inte bara ”magistern” prata, säger lärare Thomas Vinterhed på en lektion med klass N3b.
Bijoy Mohammed från Skärholmen har precis avslutat sitt föredrag om det skandalomsusade vårdföretaget Carema, och Thomas vill nu att eleverna engagerar sig i frågan. Han behöver inte vänta länge förrän flera tar tillfället i akt att säga sin åsikt om privat kontra kommunalt ägande.
Ambitionsnivån i klassen är hög. Bijoy Mohammed valde Östra Real för att eleverna där verkade ha en stark gemenskap och för att hans lärare på Bredängsskolan tipsade om skolan. Men det berodde också för de höga intagningspoängen.
– Jag tror att det påverkar kvaliteten på utbildningen, säger han.
Naturklassen består av elever från flera av Stockholms förorter, både från de norra och södra tunnelbanelinjerna. Bara en fjärdedel är från innerstaden. För Mona Hassan från Skärholmen var valet av gymnasium enkelt.
– För mig gick det i arv, min syster gick Natur här tidigare, säger hon.
Libit Rahmans bror gick också på Östra Real förut. Hon besökte honom när hon själv gick i sjuan i Bredäng. Hon blev imponerad av det hon såg.
– Det kändes som en ny värld, det var underbart. Jag gillade den pampiga byggnaden och kände på mig att jag skulle utvecklas mycket om jag gick här, säger Libit.
Östra Real är mycket populärare bland Skärholmens ungdomar än andra innerstadsskolor med bra rykte och höga intagningspoäng. Att känna personer som tidigare gått på skolan och varit nöjda, verkar vara en stor anledning till populariteten. Både Bijoy, Mona och Libit kände redan flera elever i klassen och parallellklassen, som också kom från Skärholmen, när de började för snart tre år sedan. Det kändes tryggt.
– Det gjorde det lättare att komma in i gemenskapen till en början, men har inte hindrat mig från att få nya vänner, säger Mona.
Ousainou Manneh från Bredäng tyckte att han fick konstiga blickar i korridoren från andra elever i början. Särskilt från elever som själva var från Östermalm.
– Många har en bild av att man snackar och tänker annorlunda om man kommer ifrån förorten. Men det ändras när folk lär känna en, säger han.
Mona håller med om att det i slutändan är ens personlighet som räknas.
– Jag har aldrig märkt av att de skulle finnas någon förortsidentitet som man måste anpassa sig till. Här bedöms man efter om man är rolig eller tråkig, säger hon.
Libit instämmer, men tycker att en del saker har förändrats sedan hon gick i grundskolan.
– På Bredängsskolan tänkte jag aldrig på fördomar, då kände jag mig helt trygg. Här tänker man mer på vart man är och att man vill passa in. Exempelvis tycker jag att mitt språk har utvecklats sedan jag började, jag har blivit tydligare när jag pratar, säger hon.
Ousainou tror att Skärholmenungdomar väljer Östra Real för att de vill ha en bra utbildning, inte för att den ligger i stan.
– Om det hade funnits en bra skola där jag bor skulle jag ha gått där, säger han.