På torget: Vägen till gymnasiet, del 2
Att innerstadsgymnasierna är hetast står klart. Här möter citykidsen förortsungdomarna. Men om det leder till minskad segregering är tveksamt.
Stockholm
Henrik Bengtsson, undervisningsråd på Skolverket och författare till rapporten ”Skolmarknadens geografi”, tror att det inte bara är själva skolan som lockar eleverna till innerstans gymnasieskolor.
- Att gå på en innerstadsskola innebär att man kan ta del av ett attraktivt utbud av andra tjänster och verksamheter. Det kan handla om bra kaféer och biografer, säger han.
Han ser både positiva och negativa följder av att allt fler vill gå i innerstan.
-Det finns en hel del elever som bor nära en skola men som får svårt att få plats. De kan istället hamna på en skola som de inte har valt.
Det råder delade meningar om huruvida blandningen mellan innerstads- och ytterstadsungdomar bidrar till att minska segregationen. Forskning visar att det främst är barn till högutbildade föräldrar som gynnas av det fria skolvalet. Även om elever från olika bostadsområden möts i innerstadsskorna behöver det inte betyda att de har olika sociala bakgrunder.
- Det finns tendenser som pekar på att skolorna blir mer homogena, säger Henrik Bengtsson.
Enligt honom har det blivit lättare att komma in på en innerstadsskola i och med att allt fler friskolor startar.
#Vad behöver en gymnasieskola utanför tullarna göra för att klara sig i konkurrensen?
- De får locka med det som gör skolan attraktiv. Det kan handla om ett rykte om god kvalitet, eller att det är lätt att trivas. Skolan får kompensera för läget genom att lyfta fram den typen av aspekter.