På torget: Drömmen om något bättre  Sverige har blivit kallt, hårt och egoistiskt, tycker många. Vad är det som behöver ändras? Hur skulle ett bättre samhälle kunna se ut? I en serie artiklar ska vi lyfta fram några olika människors tankar och idéer – drömmar som ibland går på tvärs med de politiska partiernas program.

Men hon blev förvånad och besviken.
- Politiken verkar inte vara till för oss vanliga människor, säger hon. 

Bredäng. 
Regiana Hortin är stark. Engagerad, orädd och van att stå upp för sina rättigheter. Men sedan några veckor är hon arbetslös. Och hon känner en växande ilska över hur över hur samhället har förändrats.

- Idag måste du vara hundra procent duktig och anpassningsbar hela tiden, annars stängs dörrarna direkt. Tidigare fanns det mer skyddsnät. Men om du faller idag – då faller du, säger Regiana.

I 17 år har hon försörjt sig inom äldreomsorgen, utbildat sig till undersköterska och hållit sig flytande på den allt tuffare marknaden för timvikarier på servicehus och vårdboenden.

- Men idag verkar det som att arbetsgivarna inte längre utgår från kompetens, de vill bara ha billig arbetskraft. Timvikariaten blir allt kortare, de sänks från åtta till fyra timmar. Passar det inte blir det hejdå. Många kvinnor i mitt yrke blir arbetslösa eller får lov att starta egna företag, säger hon.

Att få ihop de 80 timmar månaden som krävs för att man ska få rätt till arbetslöshetsersättning har blivit allt svårare. Oavsett om man har jobb eller inte lever man otryggt.

- Det är svårt för många att få ihop tillräckligt med pengar för att kunna leva ett normalt liv och ge barnen den materiella status som krävs för att de inte ska bli mobbade i skolan. Man behöver också ett stabilt schema för att kunna planera sin tid och umgås med nära och kära, säger Regiana.

Det värsta med utvecklingen, tycker Regiana, är att banden mellan människor försvagas av den växande pressen och otryggheten.

- Vi måste hela tiden konkurrera med våra egna kollegor. Det är bara de starka, de som tror på sig själva och de som är hundra procent lojala mot chefen som får jobben. Det gör att alla tvingas bli egoister.

Regiana ser det som en följd av en politik som blir alltmer kapitalistisk, som bara ser till det materiella men som inte bryr sig om hur folk egentligen mår.

- Det känns som att samhället uppfostrar oss till att bli alltmer stressade. 24 timmar om dygnet förväntas vi klara olika uppgifter, som en maskin. Man skulle behöva öppna huvudet på folk och sätta in annan slags hårddisk. För vi är ju inte sådana.

För fem år sedan var Regiana säker på att hennes idéer och erfarenheter borde kunna komma till nytta inom politiken. Hon gick med i Centerpartiet och blev invald som ledamot i Stockholms läns landsting. I fyra år jobbade hon med stort engagemang för att utveckla vården inom kroniska och stora folksjukdomar.

- Men inför valet 2010 så plockades jag bort från listan. De som blev invalda var istället de politiska sekreterarna, de som bara sitter med papper och inte vet så mycket om verkligheten, säger Regiana.

Politiken håller på att tas över av folk som bara är ute efter makten, folk som redan är välbeställda och som inte förstår att demokrati betyder att släppa fram andra, menar Regiana.

Fortfarande är hon aktiv i centerkvinnorna – ”Jag älskar politik” – men har tagit en paus från att ha valda uppdrag.

- I Sverige finns det många som har ett demokratiskt hjärta. Men vanliga människor med kunskap och erfarenhet från vardagen, de som skulle kunna föra in andra frågor, de har så mycket att göra att de varken hinner eller orkar ge sig in i den här striden.

Och då får man ett samhälle där färdriktningen bestäms av eliterna.

- Teori och praktik måste gå hand i hand. Det behövs politiker som kommer från golvet. Det blir bättre balans då, säger hon.

Men Regiana har inte kastat in handduken.

- Jag är modig och ger aldrig upp. Jag håller på att läsa på om olika ideologier och partiprogram. Jag vill hitta styrkan i min vilja att förändra världen.

#Så vad vill du göra?

- Idag tvingas individerna slåss mot varandra för att överleva. Hur ska man lösa det så att man inte blir så egoistisk, så att man kan dela på resurserna? Så att familjerna kan stödja varandra, ge varandra hjälp istället för att konkurrera. Det är det samhället jag vill ha.

På dörren i Regianas färgglatt inredda lilla etta, hänger ett pappersark med ett schema på. ”Mental träning” står det.

- När du går ut i det stora kriget som är vardagen, då måste du vara stark. Du måste ha en bild av vad du vill i livet. Så jag gör mental träning för att fokusera. Men nu i oktober så har jag bara kryssat i en halvtimme. Jag har varit dålig, säger Regiana och skrattar.