James Kalm heter en karl vars youtube-kanal jag följer. Han är en konstnär och recensent som bor i Brooklyn. På The James Kalm Report, som en av hans kanaler heter, brukar han spela in sina besök på olika biennaler och utställningar.

I det senaste klippet besöker han en utställning med temat Tunneling där kuratorn ställer ut flera olika konstnärer som han på olika sätt kopplar till temat. Ett genomgående drag i den lilla utställningen är användandet av "nya" medier vilket jag tycker är intressant. Ett av verken innehåller exempelvis en geigermätare för att få fram slumpartade vågor i formen av tärningar. Titta på klippet så förstår ni mer.

Vidare så besökte jag idag Kalms egna hemsida, något som jag aldrig gjort förr. Han har gjort ett verk som ger en översikt över konsthistorien, åtminstone enligt han själv. Det är spännande att en sån otroligt generell bild av konsthistorien har skapats. Själv känner jag igen nästan samtliga delar i hans verk från min egen utbildning i estetik och konsthistoria. Exempelvis att han lagt in Dantos verk "After the End of Art" (som själv inte är ett konstverk men viktig för teorin) eller Brilloboxen som det verk som är viktigt att titta på i konstens brytpunkt i mitten av 1900-talet. Frågan jag då ställer mig är om vi har skapat en bild som vi aldrig kommer komma ifrån, att vi inte kommer kunna förändra den eller om det här är den bilden av konsthistorien som är mest korrekt? Tror knappast det finns något korrekt men strukturen i hans verk tilltalar mig ändå, om det nu är så att det är på något ironiskt plan eller för att det bokstavligen målar upp min egen bild av konsthistorien.

I några veckor framöver så kommer jag ha svårt att hitta tid att uppdatera bloggen för jag är en sån som brukar åka på festivaler under sommaren. Härnäst är det Peace and Love som väntar där jag först ska jobba veckan innan festivalen börjar och sedan såklart gå på den.

Kommer säkerligen tillbaka efter den och hittar på något finurligt ämne att skriva om. Medans så ska jag försöka twittra: http://twitter.com/edvfind

Ha det så fint i sommarvärmen så länge!

Många tänker kanske på franska impressionister eller Rembrandt på Nationalmuseum när man nämner ordet självporträtt.

Jag har nyligen börjat en kurs i Web 2.0 där vi ska undersöka det trevliga fenomenet, ja, Web 2.0. Tänkte därför ta upp en konstnär som utnyttjar en av de alla sociala tjänster som finns ute i cyberträsket.

Ethan Ham målar inte själv sitt självporträtt, istället så har han skrivit ett stycke kod som söker igenom flickr.com efter bilder som liknar han själv. Det är en relativt simpel ansikts-ingenkännings-mekanism som jämför bilderna med en bild av honom själv. Dessa publiceras sedan i ett album som man som besökare kan bläddra i.

Många av bilderna är väldigt svåra att relatera till hans eget ansikte. Exempelvis kom en blommig Darth Vader-mask upp sist jag kikade, men resultatet tycker jag är ganska oväsentligt, det är idén jag fascineras av. Miljontals bilder scannas igenom och jämförs. Många frågor dyker upp: upphovsrätt, urval, grad på hur likt det måste vara, kan man jämföra personerna med konstnären på andra plan är bildspråket när det är bildspråket man tittar på etc. etc.

Kika själv på projektet här: http://www.turbulence.org/Works/self-portrait/

Nästa helg så startar den tredje upplagan av Friktioner, Uppsalas internationella performancefestival.

Tog mig för att arbeta som volontär på festivalen som jag aldrig besökt men som verkar otroligt spännande. Årets tema är andlighet och innebär bland annat att Domkyrkan kommer fungera som ett utrymme för performance. Ordets betydelse kommer undersökas ur ett konstnärligt perspektiv där allt från honung till skapelseprocess kommer behandlas.

Bland annat så kommer den svenske konstnären Fredrik Axwik, utnämnd eternal minister of art and jump i Ladonien, det av Vilks startade landet i Skåne. Fyrisån kommer fungera som del av hans konstperformance där han med hjälp av publiken skriver en protestlista och sedan hoppar ned i vattnet. När han gjort detta ska de nedskrivna orden vara lösta engligt hans ideologi. Underbart om det fungerar, trevligt om det plaskar.

Utan att avslöja för mycket så kommer en annan konstnär, Hiroko Tsuchimoto från Japan, spendera lördagen på Västgötaspången. Rekommenderas att gå dit och kika med andra ord.

Friktioner | 10-13 Juni, Uppsala.
För mer info om festivalen kan du besöka
http://friktionerfriction.wordpress.com

Uppsala har många lokala konstutövare som gömmer sig lite halvt bakom både studentliv och i källare vidare till bloggar och husfasader.

Herr Bolin har under en tid haft ett bloggprojekt där han lägger upp sina alster för omvärlden. Syftet är litegrann att få en kontinuerlig produktion utan krav på att det måste vara top notch så att säga. Att inte ha något mål kan lätt göra att man sitter med sina verk för länge och att de aldrig blir färdiga, säger han själv.

Hans färglagda illustrationer påminner lite om serier men med bara en bild som får gestalta ett ögonblick som ofta är slående, mina smilgropar avslöjar sig ganska ofta när jag betraktar hans verk. Fosterställning är en personlig favorit där ordets betydelse dras ut i ett centralperspektiv av både köttsligt äcklig men underbar skönhet.

Gå till Tobias Bolins blogg för att själv få ta del av hans verk. http://intekonst.blogspot.com

Få har väl undgått att se det nya stationsområdet här i staden. Med det så har även staden fått ett par nya skulpturer. Båda belägna i anslutning till centralpassagen som går under järnvägsspåret.

Herr Cragg har under en tid varit en internationellt erkänd skulptör och har även haft en del utställningar i måleri. Drar mig till minnes en artikel på omkonst.com där han förutom sina bronsskulpturer ställde ut några akvareller på Hudiksvallsgatan i huvudstaden.

Uppsalas stationsområde passar bra till Craggs skulpturer som man skulle kunna associera till några spejsade föremål i valfri serie på syfy channel. Discussion, sedd i bilden ovan, är belägen nedanför trapporna i centralpassagen och ser vid första anblick ut som en stor metallklump. När man fortsätter att betrakta den genom att gå runt den så upptäcker man många små mönster och former som man inte är helt säker på om de är uttänkta av Cragg eller ej. Själv så ser jag ett antal ansikten som står mot varandra, vilket skulle kunna tolkas som en dialog utifrån namnet. Bilden ovan gör inte min lilla tolkning rättvisa. Står man dock i linje med de två parallella metallformationer som utgör skulpturen så kan man urskilja vad jag ser.

"I Lewis konst konfronteras betraktaren av paradoxernas kollision. Här är glaset både till hälften fyllt och till hälften tömt."

Igår så anordnade jag och några till i studerandeföreningen Salongen en vernissage på Ilalina slottscafé. Vi ställde ut Klara Lewis, en lovande talang här från Uppsala. Hon uttrycker sig i lite olika medier där film, tryck, foto och måleri var representerat igår. För mig så var valet att ställa ut henne ganska självklart då jag har en förkärlek till industri, elektronisk musik och dystopi.

Citatet ovan beskriver Lewis konst som en motsats, vilket den också skulle kunna ses som. Hennes fotografier kan exempelvis inneha element som fabriker eller industriområden där man finner det vackra i någonting som annars kan ses som smutsigt eller fult.

Utställningen fortsätter i Engelska parken i entrén mellan hus 2 och 4 (alldeles vid konstvetenskapliga institutionen) om du är intresserad av att få se smulor av det som bjöds på igår.

Kom just hem från en minst sagt ovanlig föreläsning med Vilks som slutade med både överfall och demonstration. Får ta och uppdatera lite senare för jag är så fruktansvärt trött efter att ha pratat med otaliga reportrar. Tydligen populärt det där med ögonvittnen.

Under föreläsningen visade Vilks en film med homosexuella män i sexuella scener bärande en mask avbildad profeten Mohammad. Där eskalerade orolighetena. Bland skriken så hörde man diverse Allahu Akbar och argument mot filmen som exempelvis följande: "Mohammad är fan inte bög! Det är Vilks som är bög, jag svär, han är fan bög!"

Om du suktar efter information så kan du läsa http://www.dn.se/nyheter/sverige/folk-skrek-och-rusade-fram-mot-vilks-1.1092330

Alla verkar prata om Lars Vilks i dagarna, speciellt här i Uppsala då han kommer och föreläser i Engelska Parken på tisdag. Många blir otroligt upprörda, exempelvis i Jönköping där Vilks föreläsning stoppades på grund av protester från berörda parter eller i Göteborg där arrangörerna inte hade råd med säkerhetspådraget.

Här i Uppsala märker man smått att det finns människor som inte vill att han ska få prata, exempelvis i kommentarerna till artikeln här på Uppsalatidningen. Jag frågade min föreläsare i estetik som ju arbetar på filosofiska institutionen som bjudit in Vilks huruvida det skulle bli med föreläsningen. Det var visserligen ett tag sedan men då fanns det inga tankar på att inte hålla den.

Spännande här är att se hur Vilks genom olika kulturella olikheter skapar debatt genom en skissartad teckning som får ett otroligt starkt värde. Huruvida det är bra eller dålig konst kan man diskutera men att det är konst är ganska klart. Det mesta som diskuteras i debatten blir en del av konstverket, reaktionen en oöversiktlig del och en mardröm för framtida museiintendenter att försöka återge.

I dagarna så står jag som gallerivärd på det ideellt drivna Galleri London beläget vid Fyristorg. För dem som inte känner till galleriet så kan jag helt klart rekommendera att gå dit. Det är inte svårt att hitta om man är Uppsalabo (eller Owe Thörnqvist-fan) även om det ligger under jorden och ingången kan vara lite knivig att tänka på när man går förbi. Tycker man inte om fotografi så är det ändå värt att se lokalerna som är en gammal vattenklosett ritad av Gunnar Leche.

Galleriet riktar in sig på fotografi och har just nu en utställning med Michael Normann, en lokal Uppsalafotograf som har tagit porträtt av många igenkännbara författar- och konstnärspersonligheter. Värt att se är Göran Greider i sina yngre år och den monumentale Oscar Reutersvärd.

Förresten så är jag inget vidare fan av han den där Thörnqvist. Ni som undrar vad jag är fan av kan läsa beskrivningen här till höger men ni blir kanske inte så mycket klokare på det.